36Sedan gick han in i huset och lämnade folkskaran utanför, men hans lärjungar bad honom förklara bilden om tistlarna och vetet.

 37Det ska jag göra, sa han. Det är jag som är lantbrukaren och jag sår den goda säden.

 38Åkern är världen, och säden representerar gudsrikets människor. Tistlarna är de människor som tillhör djävulen.

 39Fienden, som sådde tistlarna bland vetet, är djävulen. Skörden är tidens slut, och skördemännen är änglarna.

 40På samma sätt som tistlarna skiljs från vetet och bränns upp, så ska det vara vid tidens slut.

Jesus säger här att det är Han som sår ut oss i världen. Han säger att vi har en kamp att utkämpa mot dem som inte vill att den goda säden ska växa och därmed bli fler och större.

Skörden kommer att bli bärgad vid tidens slut och de som skördar bli änglar. Vid den tiden kommer allt i våra liv att prövas genom eld. Då får vi se om vi har substans i våra liv eller om de brinner upp som tistlarna.

Samtidigt som det finns en känsla av att allt är beslutat så är det inte sant. Vi kan påverka våra liv och vi kan välja idag om vi vill arbeta åt det goda eller det onda. Vi kan välja om vi vill förmera liv eller död.

När vi väljer livet så finns det välsignelser där som inte kan förklaras, endast upplevas. Den som väljer döden får också smaka på dess frukt. Vi får lov att använda vår fria vilja och det är förutsättningen för att vi ska kunna älska.

Kärlek kan inte tvingas fram. Den växer likt vetet och om vi inte tillåter tistlar att kväva kärleken så kommer den att kunna växa till oanade proportioner. Gud är kärlek och vi kan närma oss Honom med frimodighet.

Det står i bibeln att vi ska vara heliga så som Han är helig. Det är en stor beställning som vi endast kan närma oss genom en tillväxt i kärlek.