7 När de hade gått började Jesus tala om Johannes och vände sig så till folket och frågade: När ni gick ut till honom i den öde öknen, vad väntade ni er då att få se? Var det ett strå som vajade hit och dit för vinden?

 8 Eller väntade ni er att få se en man klädd som en prins i ett palats?

 9 Eller en Guds profet? Ja, Johannes är mer än en profet.

 10 Han är den man som Skriften talar om, en budbärare som ska gå framför mig för att förkunna min ankomst och förbereda människorna på att ta emot mig.

 11 Av alla människor som fötts här på jorden är ingen större än Johannes döparen. Och ändå kommer de minsta i himmelriket att vara större än vad han är.

 12 Ända från den tid Johannes döparen började att predika och döpa upprättar Gud sitt rike, även om många med våld försöker hindra det.

 13 För lagen och alla profeterna har förutsagt det som nu sker.

 14 Och om ni tror det eller inte, så är han Elia.

En intressant fråga är vad vi förväntar oss när vi möter Gudsmän och Gudskvinnor. Fariséerna kände inte igen Jesus när Han kom för att de trodde att Jesus skulle komma som en kung i ett slott med stor rikedom och med vackra ting runt sig.

För flera år sedan gick en film som gick ut på att äventyrare skulle finna den Heliga Graalen, dvs. den bägare som användes vid den sista nattvarden. De kom in i en stor grotta som var fylld av bägare i alla de olika sorter vi kan tänka oss. De var gjorda av alla tänkbara material och där stod de och tvekade.

Då började grottan att rasa in och de fick lov att bestämma sig mycket snabbt. Skulle det vara en bägare prydd med ädelstenar, med guld, silver, andra metaller? Skulle det vara en bägare som var stor eller liten? En av äventyrarna bestämde sig snabbt för att ta en enkel snidad träbägare. De klarade sig ut innan allt rasade samman och bägaren var den Helige Graal de letat efter.

Ibland undrar jag om det är vårt mänskliga tänkande som gör att vi har svårt att tänka oss en storhet i ringhet. En kung i ett stall. En viktig person i trasiga kläder.

Så enormt mycket av det vi får lära oss under vår vandring med Gud, handlar om att se hur allt är precis tvärt emot hur vi lärt oss att det skulle vara. Vi har lärt oss att ta för oss - bibeln säger ge så ska du få. Det häftiga är att det också fungerar! Mer om detta sedan när vi kommer till de verserna.

Några andra bakvända grejer är:

Den som är störst ska bli minst.

Den som är först ska bli sist.

Den som är stark är egentligen svag.

Den som är svag är egentligen stark.

Gud utvalde det som ingenting är för att det som är något ska få stå där med skam.

Osv...

 1 När Jesus hade gett sina tolv lärjungar dessa föreskrifter, gick han vidare för att undervisa och predika i de städer dit han sänt dem.

 2 Johannes döparen, som just då satt i fängelse, hörde om alla de under som Kristus gjorde. Han skickade då iväg sina lärjungar till Jesus för att fråga honom:

 3 Är du verkligen den som Gud lovat oss, eller ska vi vänta på någon annan?

 4 Jesus svarade dem: Gå tillbaka till Johannes och berätta för honom om de under ni har sett mig göra:

 5 blinda har fått sin syn, lama går omkring, leprasjuka har blivit friska, döva hör och döda har fått liv igen. Och berätta för honom att jag predikar de goda nyheterna för de fattiga.

 6 Säg sedan till honom: 'Lyckliga dem som inte tvivlar på mig.'

 Det finns flera intressanta vinklar på detta bibelställe. För det första så hade Johannes lärjungar liksom Jesus. Det var de egna lärjungarna som han skickade för att fråga Jesus om han var den utlovade. Under tiden som Johannes satt i fängelse så var hans lärjungar i närheten och kunde bära budskap till Jesus.

Ibland kan man få för sig att människor bara föll bort och blev avrättade men i verkligheten fanns det människor runt omkring dem som fortsatte det verk som de påbörjat. Det ger mig också belägg för att det är tänkt att vi ska ha människor runt oss som vi delar vår tro med och vandrar tillsammans med. Vi ska ha lärjungar runt oss. Vi ska GÖRA lärjungar. Det tar tid och kraft.

För det andra så visste Jesus att Johannes skulle förstå det Han gav som budskap tillbaka. Johannes visste att lama skulle gå, blinda se och döva höra. Han visste egentligen att Jesus var den Smorde. Därför tror jag att det var med stor ömhet som Jesus skickade med det sista budskapet om att de som inte tvivlar på Jesus är lyckliga.

För det tredje så gick Jesus vidare i första versen och predikade. Han gav aldrig upp. Helst hade Han sett att det inte blivit så stor uppståndelse runt det som skedde. Då hade Han fått lite längre tid på sig att predika och sprida det goda evangeliet i egen hög person.

Nu är jag övertygad om att allt skedde i rätt tid och på rätt sätt. Det som skulle ske har också skett. Profetiorna har slagit in och vi har fått syndernas förlåtelse och nåd från Gud. Idag kan vi själva gå inför Gud och möta Hans blick om vi vågar. Vägen öppnades genom Jesu försoningsoffer på Golgata.

Jag är innerligt tacksam för det!

40 De som tar emot er, tar emot mig. Och när de tar emot mig, tar de emot Gud som har sänt mig.

 41 Om ni tar emot en profet, därför att han är en gudsman, kommer ni att få samma lön som profeten. Och om ni tar emot goda och rättfärdiga män som lever för Gud, ska ni få samma belöning som de.

 42 Ja, om ni så bara ger ett glas friskt vatten till den minst ansedde av mina efterföljare, därför att han tillhör mig, så ska ni verkligen få lön för det.

Vi känner igen de människor som är hopp bärare. De människor som ger av sitt överflöd för att fylla behov och som behandlar varje människa som de möter som om det var Jesus själv. Dem känner vi igen. Vi känner igen anden i dem på samma sätt som vi känner igen när Gud är mitt ibland oss.

När vi möter människor ska det inte spela någon som helst roll vilken roll eller position de har i samhället. Egentligen ska vi behandla alla med lika stor värdighet. Det är som om vi skulle ha Jesus som gäst. Gud har lovat oss att vi kommer att få lön för allt vi gör för varandra.

Det viktiga är att vi gör det vi vill göra och gör det av hjärtat. Om det inte görs av hjärtat så är det inte värt att vi ens satsar på att försöka. Gud vill ha uppriktiga och ärliga gåvor och offer från vår sida. När vi går med Gud är det inte svårt att bry sig om andra, men det kan kännas svårt att ändå ta steget och bli till välsignelse för någon.

Tänk inte på vad andra ska säga. Gå i frid, med Guds uppbackning och gör det du vill göra i Guds tjänst. Det kommer du att få stor lön för!

32 Om någon offentligt bekänner sig till mig ska jag försvara honom inför min Far i himlen.

 33 Men om någon inte vill kännas vid mig, så ska inte heller jag kännas vid honom inför min Far i himlen.

 34 Inbilla er inte att jag har kommit för att skapa frid på jorden! Nej, snarare tvärtom.

 35 Jag kommer att orsaka splittring så att en son sätter sig upp mot sin far, en dotter mot sin mor, och en svärdotter mot sin svärmor.

 36 De värsta fienderna kommer för många att finnas i deras egna hem!

 37 Om ni älskar er far och mor mer än ni älskar mig, är ni inte värdiga att tillhöra mig. Och om ni älskar er son eller dotter mer än mig, är ni inte värdiga att tillhöra mig.

 38 Och om ni vägrar att ta upp ert kors och följa mig, kan ni inte tillhöra mig.

 39 Om ni klamrar er fast vid livet kommer ni till sist att förlora det, men om ni vågar ge det för min skull, kommer ni att rädda det.

Inget mindre än full överlåtelse är god nog varken för oss eller för Jesu skull. Vi behöver välja att ge allt eller inget. Något däremellan är inte tillräckligt. Den största prövningen som varje människa råkar ut för inom kort efter sin överlåtelse är detta att människor ifrågasätter beslutet att ge sitt liv till Jesus.

Då är det viktigt att vi vet vad vi gör och står fast vid det även under tryck. Många barn har blivit pressade av sina föräldrar, sina syskon, vänner eller bekanta att ge upp sin tro. Ingen kan få oss att ge upp vårt innersta för det är reserverat åt Gud. Om vi väljer att ge vårt liv så kommer vi att bli räddade.

Om vi väljer att stå upp för Jesus och bekänna oss till Jesus inför andra människor så kommer Jesus också att bekänna sig till oss. Han sitter på Faderns högra sida och ber för oss just nu. Det är genom alla våra små beslut som vi får se vad vi är gjorda av.

En predikant sa att vi ska sparka någon på smalbenet så får vi reda på vad som finns i den människan. Det kan vara en intressant upplevelse. Nu uppmanar jag inte någon att gå och sparka till en annan människa, men om vi lyssnar till dem vi har runt oss så visar det sig vad de har inom sig. De ord som kommer ut genom deras munnar, den attityd de har till saker och ting osv.

 Vågar du ta ställning och hålla fast vid din övertygelse, vad den än är, inför andra som har en annan övertygelse? Vågar du lyssna till argument och pröva dem opartiskt och fatta informerade beslut? Vågar du vända dig bort från det som inte går i linje med din egen upplevelse av rätt och rättfärdighet utan att för den skull vara otrevlig mot andra?

Var välsignad på alla dina vägar!

28 Var inte rädda för dem som bara kan döda kroppen, men inte kan döda själen! Frukta bara Gud, som kan döda både kropp och själ i helvetet.

 29 Inte en enda sparv, hur lite den än är värd, kan falla död till marken utan att er Far vet det.

 30 Till och med vartenda hårstrå på era huvuden är räknade.

 31 Oroa er alltså inte! För honom är ni mycket mer värda än många sparvar.

Inom oss finns en stadig rädsla för allt vi inte känner till och kan förstå på rätt sätt. Det är djupt mänskligt att se på omständigheter och börja frukta för hur det ska bli och om vi kommer att klara av det som ligger runt hörnet. Men här uppmanar Jesus oss att inte frukta något annat än Gud själv.

Inte ens en sparv faller till marken utan att Gud vet det. Varje strå på våra huvuden är räknade och Gud vet om någon enda kröker våra hårstrån. Som Guds älskade och välsignade barn är vi värda mer än alla sparvar i världen.

Nu tror jag fullt och fast att Gud älskar hela sin skapelse och att även sparvarna är viktiga för Honom. Därför har Han koll på vad som händer med sparvarna också. Inte en enda kan falla utan att Han vet det. Men precis som för oss, är barnen det dyrbaraste, det viktigaste, det käraste vi har.

Jag skulle offra det mesta för att rädda mina barn. På samma sätt är det för Gud. Han ser oss som sina små barn och vill se oss lyckliga. Det Han har, ger Han oss. Blodsförbundet står fast och det betyder att jag ger Honom hela mitt liv och Han ger mig hela sitt. Han får det jag äger och jag får det Han äger. Mina vapen, gåvor, talanger står till Hans förfogande och Hans vapen, gåvor och talanger står till mitt förfogande.

Allt som Gud har är mycket större än det jag har. Ändå är det att jag villigt ger Honom mitt liv som är den största vinsten för oss båda. Han beskyddar mig fullständigt, för om någon bråkar med mig så bråkar de med Gud, för Han står i direkt blodsförbund med mig. Det är en trygghet!

21 Bröder ska förråda varandra och låta döda varandra, och föräldrar ska förråda sina egna barn. Och barn kommer att göra uppror mot sina föräldrar och ta livet av dem.

 22 Alla kommer att hata er därför att ni tillhör mig. Men de som håller ut till slutet ska bli frälsta.

 23 När ni blir förföljda i en stad så fly till en annan. Men jag försäkrar er att Människosonen kommer att återvända innan ni hunnit till dem alla!

 24 En elev är inte förmer än sin lärare, och en tjänare står inte över sin herre.

 25 Och både eleven och tjänaren får lov att acceptera att det går med dem som med deras lärare och herre. När nu jag, husets herre, har kallats 'Satan

 26 Men var inte rädda för dem som hotar er, för den dag kommer när sanningen ska komma fram! Deras hemliga sammansvärjningar kommer då att dras fram i offentlighetens ljus.

 27 Vad jag nu säger er i mörkret ska ni ropa ut när dagen kommer. Och vad jag viskar i era öron ska ni ropa ut från hustaken!

Det kommer att bli en anarkistisk tid. En tid då respekten smulas sönder mellan vuxna och barn, vuxna gentemot varandra och barn mot varandra. Det kommer en tid då mord sker allt oftare. Vi har redan sett att ondskan vrids upp och att allt sker snabbare än tidigare.

Världen är mer ond idag än för tio år sedan. Den är en mer otrygg plats än någon hade trott för femton år sedan. Då var det inte tal om att ha en sexscen på teve. Idag finns det till och med porr som går på vissa kanaler relativt tidigt på helgerna. Vart har etik och moral tagit vägen?

Allt är okej, allt står väl till, ropas det ut för att lugna människor, men allt står inte väl till. Det är inte meningen att vi ska få lov att utsättas för all orenhet som strömmar ut ur diverse media. Mycket är fint och bra, men det finns också många lågvattenmärken.

Humorprogram som smutskastar och nedvärderar människor. Att göra sig rolig på någon annans bekostnad. Det är inte något jag uppskattar. Då kan jag tänka som så: Tänk om det handlade om mig. Skulle jag gilla om de sa sådana saker om mig? Troligtvis inte. Då ska ingen annan utsättas för det heller.

Nu vet jag att allt detta måste ske, och mycket värre saker också, innan Jesus ska komma tillbaka. Mörkret kommer att bli mörkare och ljuset kommer att stråla allt klarare. Det kommer inte att vara någon tvekan om vad som är gott och ont innan det är färdigt och det är jag innerligt tacksam till Gud för!

16 Jag sänder ut er som får bland vargar. Var vaksamma som ormar och beskedliga som duvor.

 17 Men akta er! Ni kommer nämligen att arresteras och ställas inför rätta och bli misshandlade i synagogorna.

 18 Ja, ni ska också för min skull bli anklagade inför kungar och makthavare. Då får ni anledning att berätta för dem om mig - ja, att vittna för världen.

 19 Men när ni ställs inför rätta och man förhör er behöver ni inte oroa er för vad ni ska säga, för ni ska få de rätta orden i rätt ögonblick.

 20 Och det är inte ni som kommer att tala, utan er himmelske Fars ande ska tala genom er.

 Vi går igenom livet och gör så gott vi kan. Det händer oförutsedda saker som både kan såra och kränka dem som vill vara Gudfruktiga. Ingen kan göra mer än det vi fått uppenbarelse över. Dessutom är ingen perfekt. Vi har våra fel och brister. Det viktiga är att vi ser till att hålla koll på våra svaga sidor och uppmuntra våra goda sidor.

alla har också nämligen en hel del gott som vi bör påminna oss om och förmera. Samtidigt händer det att den som är framåt, effektiv och driftig får människor emot sig. Det handlar i stort sett alltid om avund. Avundsjukan är precis som det låter en sjukdom som river ner och förstör.

När människor talar illa om oss, förstör för och hånar oss så ska vi veta att Jesus visste att det skulle bli så. Han berättade till och med för oss hur vi skulle göra när det inträffar.

När vi blir anklagade får vi anledning att berätta om Jesus. När vi blir dragna inför rätta ska vi veta att Gud själv lägger rätt ord i vår mun i rätt tid. Detta gäller alla som har följt sin inre övertygelse och hjärtats väg. Det gäller dem som har varit rättfärdiga så långt vi nu kan vara det och det gäller dem som är noga med sanning, rätt och den Helige Andes ledning.

Vi lever i en fallen värld och det händer onda saker mot goda människor. Vi kommer inte att komma ifrån det. Däremot behöver vi aldrig bli slagna av något som sker. Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar Honom och vänder det negativa till något positivt istället. Och ofta mycket bättre än det vi hade från början till och med.

1 Vid den tiden kallade Jesus till sig sina tolv lärjungar och gav dem fullmakt att driva ut onda andar och att bota alla slags sjukdomar.

 2 Här följer namnen på dessa tolv: Simon (som senare kom att kallas Petrus), Andreas (Petrus bror), Jakob och Johannes (söner till Sebedaios),

 3 Filippos, Bartolomaios, Tomas, Matteus (skatteindrivaren), Jakob (Alfaios son), Taddaios,

 4 Simon (en medlem av seloternas revolutionära parti) och Judas Iskariot (som senare förrådde honom).

 5 Dessa tolv sände Jesus iväg med följande instruktioner: Gå inte till samarierna eller till andra folk,

 6 utan bara till Israels folk - Guds förlorade får.

 7 Gå och tala om för dem att himmelriket är nära.

 8 Bota sjuka, väck upp döda, bota leprasjuka och driv ut de onda andarna. Gör allt utan betalning, för också ni har fått det som gåva!

 9 Ta inga pengar med er.

 10 Inte heller någon väska med extra kläder och skor eller någon vandringsstav. Ni kommer att få mat och allt det ni behöver för det är arbetaren värd.

 11 Varje gång ni kommer in i en stad eller en by, så sök upp någon som tar emot er och lyssnar till ert budskap och stanna i hans hem tills ni fortsätter till nästa stad.

 12 Om det visar sig vara ett gudfruktigt hem, ge det då er välsignelse.

 13 Om det inte är det, behåll välsignelsen för er själva.

 14 Och om man inte tar emot er i en stad eller ett hem så bekymra er inte mer om människorna där. Skaka i stället dammet av era fötter och gå därifrån.

 15 Men en sak är säker: Människorna i de onda städerna Sodom och Gomorra kommer att få det lättare på domens dag än dem som inte välkomnar er.

På många ställen i bibeln slås jag av den noggrannhet som präglar Guds ord. Varje människa är noggrant dokumenterad och om det finns minsta tvivel om vem det kan vara så finns det tillägg som klargör. Gud vet vem du är. Han vet vem jag är.

Här sitter jag och är relativt anonym och så finns Gud ännu längre bort än i cyberrymden och ser mig, utrannsakar mig och tilltalar mig vid namn. Han har hört mina böner innan jag har uttalat dem och kan läsa mitt hjärta utan problem.

Gud är inte svår och krånglig. Han är naturlig, enkel och kärleksfull på ett så fullkomligt sätt att vi inte kan förstå det fullt ut. Men när Han sänder ut lärjungarna så gav Han dem instruktioner som var väldigt tydliga.

De skulle gå ut två och två. Det viktigaste budskapet var "Himmelriket är nära!" och under och tecken skulle bekräfta deras ord. Inget skulle de ta med sig utan deras hjälp skulle komma från människor som kände igen Guds verk i dem.

Om de inte blev emottagna skulle de borsta av sig dammet och gå vidare till nästa by. Och detta talar till mig starkt ikväll. Jag har lyssnat på så många människor som blivit brända på olika områden av ovisa människor. Ibland blir jag frustrerad och ibland blir jag arg för hur människor beter sig mot varandra.

Jesus sa åt lärjungarna att de skulle gå vidare om de inte blev vänligt mottagna. Det kan vara något att lära sig av. Vi ska inte bli hunsade och misshandlade andligt, fysiskt eller själsligt av människor  vi har runt oss. De ska vara Guds händer, fötter, munnar och bära Guds hjärta.

Det kommer inte att bli lätt för de människor som behandlar andra illa. De kommer själva att få stå för sina ord och handlingar inför Gud. Men, säger du, vem har inte gjort något fel någon gång?

Jo, det har vi alla, men kärleken utplånar en myckenhet av synder. Om vi lever i Guds närhet så att kärlek blir en livsstil, förlåtelsen ett sätt att tänka och integritet ett sätt att relatera till omvärlden, om vi är äkta och sanna rakt igenom så kommer våra fel och brister att skylas över och Gud bli störst, större än oss själva och göra oss till mer än vi skulle kunna be om eller tänka.

Gud är god och Hans nåd varar evinnerligen! Vi är människor och gör så gott vi kan dag för dag!