1 Vid den tiden kallade Jesus till sig sina tolv lärjungar och gav dem fullmakt att driva ut onda andar och att bota alla slags sjukdomar.

 2 Här följer namnen på dessa tolv: Simon (som senare kom att kallas Petrus), Andreas (Petrus bror), Jakob och Johannes (söner till Sebedaios),

 3 Filippos, Bartolomaios, Tomas, Matteus (skatteindrivaren), Jakob (Alfaios son), Taddaios,

 4 Simon (en medlem av seloternas revolutionära parti) och Judas Iskariot (som senare förrådde honom).

 5 Dessa tolv sände Jesus iväg med följande instruktioner: Gå inte till samarierna eller till andra folk,

 6 utan bara till Israels folk - Guds förlorade får.

 7 Gå och tala om för dem att himmelriket är nära.

 8 Bota sjuka, väck upp döda, bota leprasjuka och driv ut de onda andarna. Gör allt utan betalning, för också ni har fått det som gåva!

 9 Ta inga pengar med er.

 10 Inte heller någon väska med extra kläder och skor eller någon vandringsstav. Ni kommer att få mat och allt det ni behöver för det är arbetaren värd.

 11 Varje gång ni kommer in i en stad eller en by, så sök upp någon som tar emot er och lyssnar till ert budskap och stanna i hans hem tills ni fortsätter till nästa stad.

 12 Om det visar sig vara ett gudfruktigt hem, ge det då er välsignelse.

 13 Om det inte är det, behåll välsignelsen för er själva.

 14 Och om man inte tar emot er i en stad eller ett hem så bekymra er inte mer om människorna där. Skaka i stället dammet av era fötter och gå därifrån.

 15 Men en sak är säker: Människorna i de onda städerna Sodom och Gomorra kommer att få det lättare på domens dag än dem som inte välkomnar er.

På många ställen i bibeln slås jag av den noggrannhet som präglar Guds ord. Varje människa är noggrant dokumenterad och om det finns minsta tvivel om vem det kan vara så finns det tillägg som klargör. Gud vet vem du är. Han vet vem jag är.

Här sitter jag och är relativt anonym och så finns Gud ännu längre bort än i cyberrymden och ser mig, utrannsakar mig och tilltalar mig vid namn. Han har hört mina böner innan jag har uttalat dem och kan läsa mitt hjärta utan problem.

Gud är inte svår och krånglig. Han är naturlig, enkel och kärleksfull på ett så fullkomligt sätt att vi inte kan förstå det fullt ut. Men när Han sänder ut lärjungarna så gav Han dem instruktioner som var väldigt tydliga.

De skulle gå ut två och två. Det viktigaste budskapet var "Himmelriket är nära!" och under och tecken skulle bekräfta deras ord. Inget skulle de ta med sig utan deras hjälp skulle komma från människor som kände igen Guds verk i dem.

Om de inte blev emottagna skulle de borsta av sig dammet och gå vidare till nästa by. Och detta talar till mig starkt ikväll. Jag har lyssnat på så många människor som blivit brända på olika områden av ovisa människor. Ibland blir jag frustrerad och ibland blir jag arg för hur människor beter sig mot varandra.

Jesus sa åt lärjungarna att de skulle gå vidare om de inte blev vänligt mottagna. Det kan vara något att lära sig av. Vi ska inte bli hunsade och misshandlade andligt, fysiskt eller själsligt av människor  vi har runt oss. De ska vara Guds händer, fötter, munnar och bära Guds hjärta.

Det kommer inte att bli lätt för de människor som behandlar andra illa. De kommer själva att få stå för sina ord och handlingar inför Gud. Men, säger du, vem har inte gjort något fel någon gång?

Jo, det har vi alla, men kärleken utplånar en myckenhet av synder. Om vi lever i Guds närhet så att kärlek blir en livsstil, förlåtelsen ett sätt att tänka och integritet ett sätt att relatera till omvärlden, om vi är äkta och sanna rakt igenom så kommer våra fel och brister att skylas över och Gud bli störst, större än oss själva och göra oss till mer än vi skulle kunna be om eller tänka.

Gud är god och Hans nåd varar evinnerligen! Vi är människor och gör så gott vi kan dag för dag!