34 Men när fariseerna fick höra att Jesus hade fått tyst på saddukeerna, samlades de, 35 och en av dem, en laglärd, försökte sätta dit Jesus genom att fråga: 36 ”Mästare, vilket är det viktigaste budet i Moses lag?” 37 Jesus svarade: ” ’Du ska älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ och av hela ditt förstånd.’ 38 Detta är det första budet, och också det viktigaste. 39 Det näst viktigaste liknar det första: ’Du ska älska din medmänniska som dig själv.’ 40 De här två buden sammanfattar allt som Gud har sagt genom Moses lag och profeterna.”

De försökte att snärja Jesus. Men Han svarade så att alla förstod att det var både ande och sanning i det Han sa. Om vi älskar Gud av hela vårt hjärta, själ och förstånd samt vår nästa som oss själva så har vi uppfyllt hela lagen. Det tycker jag är stort! Väldigt stort!

     När vi tänker på lagar och förordningar så blir det lätt att vi tror att vi måste göra på ett visst sätt och vara på ett visst sätt, men i verkligheten är det helt annorlunda. När Jesus talar om för oss hur vi ska bete oss så är det inga överkrav Han kommer med. Det handlar inte om att göra mer än jag förmår.

     Om jag klarar av att älska mig själv så kommer Han också förvänta sig att jag älskar andra åtminstone lika mycket. Men om jag inte kan älska mig själv så förväntar han inte sig att jag ska kunna älska någon annan heller. Men den kärlek vi får föra vidare till andra är en bonus.

     När jag hade ett snack med Gud om det här så fick jag klart för mig att den enda sorgen som fanns i Guds hjärta angående mig och detta med att inte kunna älska för att jag inte älskade mig själv var ... att inget av den kärlek Han lät mig föra vidare till andra mellanlandade i mitt eget hjärta och fyllde min kärlekstank.

     Guds kärlek blev större för mig den dagen än den varit tidigare!