15 Då gick fariseerna iväg för att fundera ut ett sätt att få Jesus att säga något som de kunde arrestera honom för. 16 Och till slut skickade de några av sina män, tillsammans med kung Herodes anhängare,och lät dem säga till Jesus: ”Mästare, vi vet att du alltid är uppriktig. Du säger oss rakt ut vad som är Guds vilja och låter dig inte påverkas av någon. 17 Tala nu om för oss om det är rätt eller fel att betala skatt till den romerska kejsaren. Vad anser du?” 18 Men Jesus visste vad de var ute efter. ”Ni falska människor som bara låtsas lyda Gud!” ropade han. ”Varför försöker ni lura mig? 19 Visa mig ett mynt, ett sådant som man betalar skatt med.” Då gav de honom ett romerskt mynt, 20 och han frågade dem: ”Vems bild är det här, och vems namn står under bilden?” 21 ”Kejsarens”, svarade de.”Då så”, sa han, ”ge kejsaren det som är hans. Men det som tillhör Gud det måste ni ge till Gud.” 22 Detta svar förvånade dem så mycket att de gick sin väg och lämnade honom ifred.

Människor kan vilja försöka förstöra för oss precis som de gjorde för Jesus. När Han blev prövad var det alltid med stor vishet som Han mötte de påhopp Han fick utstå.

     Vi har kanske inte lika mycket tålamod och vishet ännu som Han hade. Men vi kan också lära oss att inte gå in i fruktlösa diskussioner med människor om rätt och fel i mänskliga mått mätt.

     Det finns alltid vägar som inte innebär strid och kiv. Vi ska försöka finna dessa vägar och välja dem framför allt annat. Ibland kan det räcka med att vi ger mer än de begär. Ibland kan det vara djupt diplomatiskt som Jesus i versen ovan. Ibland kan det hända att vi får riva i ordentligt.

     Om vi följer Guds ledning så kommer vi att kunna bli allt det vi kan bli utan att vi för den skull bråkar med andra. Vi ska hålla fred så långt det kommer an på oss och är möjligt. Låt oss hitta vägarna och lära oss av Mästaren!

     Det betyder inte att vi ska vara mesiga och underlåtna. Jesus var allt annat än mesig. Han hade förmågan att säga ifrån och att skälla ut de skriftlärda också. Vi ska inte krypa för människor och vara dem underdåniga på ett felaktigt sätt.