Alla inlägg under juni 2008

Av Anna* - 22 juni 2008 17:45

 6 Men några av judarnas religiösa ledare sa till varandra där de satt:

 7 Vad menar han? Det är ju hädelse! Tror han att han är Gud? Det är ju bara Gud som kan förlåta synder.

 8 Men Jesus kunde läsa deras tankar och sa genast till dem:

 9 Vilket är lättast att säga till denne lame man: 'Dina synder är förlåtna' eller att bota honom?

 10 Men jag ska bevisa för er att Människosonen har makt redan här och nu att förlåta synder.

 11 Sedan vände han sig till den lame och sa: Stå upp. Ta din bår och gå hem. Du är frisk.

 12 Då hoppade mannen upp, tog båren och gick sin väg mitt framför ögonen på den förbluffade folkskaran. Då lovprisade man Gud, och alla ropade: Vi har aldrig förr sett något sådant som detta! Gud är fantastisk!


Det är bara de människor som är dömande och som skadar andra med sin otro som Gud vänder sig emot och likadant gör också Jesus. Det var aldrig tänkt att människor skulle göra ner eller förtala andra. Det var aldrig tänkt att makten skulle finnas hos några få.


Gud har gett oss alla lika stor auktoritet om vi förstår att använda den till gott och till att lyfta andra så kommer vi också att få uppleva en styrka utan dess like.


Vi behöver Guds nåd varje dag för att vi ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Denna video är något helt över det vanliga! Håll till godo!

Av Anna* - 21 juni 2008 17:37

 1 Några dagar senare kom han tillbaka till Kafarnaum, och nyheten om att han anlänt spred sig snabbt i hela staden.

 2 Snart var huset där han bodde så fullpackat med folk så att man stod långt ut på gatan och trängdes. Och han predikade Guds ord för dem.

 3 Då kom fyra män bärande på en lam man på en bår.

 4 När de inte kunde tränga sig fram till Jesus igenom folkmassan gjorde de hål i taket ovanför. Genom denna öppning firade de sedan ner den sjuke mannen på båren mitt framför honom.

 5 När Jesus såg hur stor tro de hade, sa han till mannen: Min son, dina synder är förlåtna!


Jag förundras över hur de bar fram mannen som var sjuk och lyfte upp honom på taket. Där rev de en del av taket för att den mannen skulle komma hela vägen fram till Jesus och få bli botad.


Jag undrar just hur många människor idag är så nitiska, så kärleksfulla och så praktiska att de skulle gå den långa vägen och den krångliga vägen för att någon annan skulle få komma fram till Jesus.


Jag har hört allt för mycket av dömande och kyla för att jag ska tro att det är särskilt vanligt. Jag vet inte om jag känner så många som skulle göra så mycket. Det är ett föredöme för oss ... låt oss var och en gå lite längre och bära någon annan en bit, lyfta en del och göra plats intill Jesus för att de ska få uppleva läkedom och frid.


Det är mitt hjärtas längtan ...

Av Anna* - 20 juni 2008 17:30

40 En gång kom en leprasjuk och föll ner framför honom och tiggde och bad om att få bli botad. Om du vill, så kan du göra mig frisk igen, sa han.

 41 Jesus greps av medlidande och lade sin hand på honom och sa: Det vill jag. Du är frisk!

 42 Omedelbart försvann sjukdomen, och mannen var botad.

 43-44 Jesus sa sedan strängt till honom: Gå genast till den judiske prästen och låt honom undersöka dig. Och stanna inte på vägen för att tala med någon. Som tack för att du blivit botad ska du ta med det offer som Mose föreskrivit. Då kommer alla att se att Gud har botat dig.

 45 Men när mannen gick sin väg, började han berätta för allt och alla att han blivit frisk. Därför kunde Jesus inte visa sig offentligt i någon stad, utan måste hålla till ute i ödemarken. Men människorna kom ändå till honom från alla håll.


Vi känner alla igen det äkta när vi hör eller ser det. Vi känner igen sanningen för att den slår an en ton i vårt inre. När vi vet att det är sant så blir vi tacksamma och då kanske det inte är så lätt att vara tyst om det vi varit med om.


Det var för att Jesus skulle få möjligheten att predika det goda budskapet för fler i staden som mannen skulle vara tyst om vad han varit med om, men det är djupt mänskligt att dela med sig av något som så uppenbart är gott.


När vi väljer att gå på den väg som leder till glädje och frihet så är det inte alla som kommer att tycka att det är roligt när vi berättar om vad gott som hänt oss. De blir avundsjuka och vill helst förstöra för oss.


Därför är det viktigt att inte kasta pärlor åt svinen. Välj att berätta om det goda endast för dem som lyfter och bär, de kommer att känna igen sanningen och de kommer att glädjas tillsammans med dig!

Av Anna* - 19 juni 2008 17:11

 35 Nästa morgon var han uppe långt före gryningen och gick ensam ut i öknen för att be.

 36-37 Senare gick Simon och de andra ut för att leta reda på honom och när de fann honom sa de: Alla frågar efter dig.

 38 Men han svarade: Vi måste gå till andra städer också och låta dem få del av mitt budskap. Det är därför jag har kommit.

 39 Han vandrade sedan genom hela Galileen och predikade i synagogorna och befriade många från de onda andarnas makt.


När jag läste detta bibelord kom jag att tänka på hur många gånger vi väljer att göra det andra människor vill istället för det vi egentligen borde göra. I dagens stressiga samhälle är det viktigare än någonsin att vi väljer att göra endast det som är bäst, det som ger mycket och det som vi vill och älskar att göra. Då blir det bäst och andra kommer att upptäcka att det finns ett hjärta bakom det.


Jag tycker att det är viktigt att vi umgås med människor som lyfter oss och väljer bort bekantskaper som trycker ner (åtminstone minimerar tiden tillsammans med dessa människor - de kanske är släkt eller gamla vänner =)


När vi väljer att göra det vi tycker är roligt kommer andra att bli avundsjuka och det kan vi inte bli styrda av. Vi kan istället uppmuntra dem att också följa sitt hjärta och göra det bästa av situationen. Om de väljer att låta bli får vi gå vidare ändå och göra det vi behöver göra.


Gud välsignar det vi gör av hjärtat! Så gå ut och gör det du tycker om att göra, det du gör väl och det du längtar efter så ska du se att det blir en succé!

Av Anna* - 18 juni 2008 09:53


29 När Jesus och hans efterföljare hade lämnat synagogan, gick de hem till Simon och Andreas, tillsammans med Jakob och Johannes. 30 Där låg Simons svärmor sjuk i hög feber och det berättade de genast för Jesus. 31 Han gick då fram till henne och tog henne i handen och reste henne upp. Och febern lämnade henne, och hon lagade mat åt dem. 32 På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla sjuka och besatta. 33 Varenda människa i Kafarnaum hade samlats utanför dörren. 34 Jesus botade många sjuka som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar. Men han förbjöd andarna att tala eftersom de visste vem han var.


När vi tänker på Jesus är det kanske inte främst den som botar sjuka som framträder. Men det var för att bryta band och bojor, sätta människor fria och bryta sönder alla ok, Jesus kom till jorden. Han var den som skulle bli det slutliga syndoffret för vår skull.


Det är genom att Han valde att bli det sista fläckfria lammet som slaktades som vi slipper offra djur till Gud. Det var i Gamla testamentet - Judarnas bibel som offrandet var viktigt. Det ska jag diskutera en annan gång. Men i det nya testamentet har Gud gått ut till vanliga människor - alla som inte är judar - hedningarna och där finns det en enorm nåd.


Vi är alla syndare. Det finns ingen som egentligen skulle ha tillgång till helande och upprättelse, men Jesus kom och gav det till oss genom att Han tog vår plats på death row. Nu är vi fria att göra vad vi vill med våra liv. Sedan kan jag känna en enorm nåd och glädje över att jag får vara ett Guds barn och att jag har en pappa som älskat mig in i döden. En pappa som beskyddar mig fullständigt och ger mig kraft för var dags behov och bär mig om jag inte klarar av att gå själv. En pappa som botar mig och låter mina sår läka med hast.  


Han älskar mig!


Han älskar dig lika mycket!


Tack gode Gud för det!

Av Anna* - 17 juni 2008 02:22

21 Jesus och hans efterföljare kom nu till staden Kafarnaum, och när det blev vilodag gick de till synagogan, där Jesus undervisade. 22 Alla var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt, och inte som laglärarna. 23 I synagogan fanns den här dagen en man som var besatt av en ond ande, och han började skrika: 24 ”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds heliga tjänare!” 25 Men Jesus befallde strängt den onda anden: ”Tig! Far ut ur honom!” 26 Och då började anden rycka och slita i mannen och for ut ur honom med ett våldsamt skrik. 27 Människorna i synagogan blev alldeles förskräckta och började diskutera med varandra och fråga: ”Vad är det här för en ny lära? Vilken makt! Till och med de onda andarna lyder hans order!” 28 Och ryktet om honom spred sig som en löpeld genom hela Galileen.


Jesus var ingen mespropp. Han gjorde det som behövdes och när Han mötte motstånd så talade han till motståndet och befallde det att ge sig iväg. Det tycker jag är häftigt!


Hur många av oss talar till motståndet? Jag har hört människor beklaga sig och gnälla, klaga och sura när motstånd finns. Men jag har sällan hört någon som talar till omständigheterna. Nu kan det ju i och för sig bero på att det inte finns någon som skulle vilja att någon såg dem göra det.


Det kanske finns massor av människor som talar till omständigheter och svårigheter i skydd av hemmets fyra väggar ... det kanske finns smygkristna som inte vill visa det så offentligt.


Å andra sidan så kommer inte omvärlden att få uppleva den storhet och godhet som Gud förmår ge människor. Det är framför allt för deras skull som vi får makt från Gud att röja undan hinder och bereda väg fram till nådens tron för var och en som vill komma nära Jesus.


Nu menar jag verkligen inte att vi ska bete oss konstigt eller att vi ska leva i någon sorts förnekelse. Det är inte alls vad jag förespråkar. Jag är en jordnära människa som har barn att vårda mig om. Jag menar bara att det finns gånger då vi ska öppna våra munnar och säga ifrån. Om vi ska säga något om svårigheter och problem så ska det vara i positiv bemärkelse att vi gör något åt det genom ord och handling.



Av Anna* - 16 juni 2008 03:19

16 En dag när Jesus vandrade längs Galileiska sjön fick han se Simon och hans bror Andreas stå och kasta ut nät i sjön, för de var fiskare. 17 Jesus ropade till dem: ”Kom och bli mina efterföljare, så ska jag visa er hur man fiskar människor istället!” 18 Och de lämnade genast sina nät och följde honom. 19 När han gick lite längre bort på stranden fick han se Sebedaios söner, Jakob och Johannes, sitta i en båt och göra i ordning sina nät. 20 Han kallade på dem också, och de lämnade då sin pappa Sebedaios och hans arbetare för att följa Jesus.


Dessa fiskare måste ha varit bra trötta på att vara där de varit och göra vad de gjort tidigare! När Jesus kom så såg de sig inte ens om utan följde honom precis på det sätt han begärde av dem. Det är inte så troligt att människor skulle göra så om de inte vore fruktansvärt trötta på sitt liv.


När jag tänker på de människor som klarat sig absolut bäst tillsammans med Jesus, så är det människor som har nått sin egen personliga botten och erkänt att de behöver hjälp och därför tar emot den hjälpen reservationslöst.


Det är precis motsatsen till att vara svag. Det är endast modiga människor som vågar släppa den egna kontrollen och tillåta Guds formande och förvandlande i sina liv. Det är egentligen att ta ansvar på ett sunt och konkret sätt för första gången någonsin.


Att först erkänna att livet ser ut precis så som det gör, att sedan kapitulera och vända på allt och jobba på det tills det skapats något nytt och bestående är att var stark och modig. Gud välsigne alla människor som vänt om och gett sitt liv till Gud, tillåtit formandet och blivit sanna!

Av Anna* - 15 juni 2008 03:12

14 När kung Herodes lite senare satte Johannes i fängelse, gick Jesus tillbaka till Galileen för att sprida det glada budskapet från Gud. 15 Jesus sa: ”Tiden har nu kommit då Gud vill rädda människor och göra dem till sitt eget folk. Lämna därför synden, vänd om till Gud och tro på det glada budskapet!”


Att lämna synden kan vara svårare än vad vi tror. Det är i mångt och mycket en vana som vi behöver hitta sätt att byta ut. Vanor kan nämligen inte bara brytas utan att vi ersätter dem med något annat. När vi har hittat en god ersättning som inte har några negativa konsekvenser med sig, så kan vi utnyttja den till att ersätta den negativa vanan.


Gud är med var och en som gör sitt bästa för att förändra sin livsstil ett steg i taget. Försök inte att förändra allt samtidigt. Ta ett litet steg i taget och se till att det bär innan du tar nästa steg i förändringen. Då kommer du att få se en positiv utveckling som du kan vara stolt över.


Visst finns det människor som blir omedelbart lösta från saker och ting som de suttit fast i och jag önskar personligen att vi ska få se mycket mer av det i tider som ligger framför, men tills det sker, så finns det ändå sätt vi kan ta oss vidare och mot ett gott liv.


Ge inte upp! Ta ett steg i taget och var stolt över dina framsteg!

Ovido - Quiz & Flashcards