21 Jesus och hans efterföljare kom nu till staden Kafarnaum, och när det blev vilodag gick de till synagogan, där Jesus undervisade. 22 Alla var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt, och inte som laglärarna. 23 I synagogan fanns den här dagen en man som var besatt av en ond ande, och han började skrika: 24 ”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds heliga tjänare!” 25 Men Jesus befallde strängt den onda anden: ”Tig! Far ut ur honom!” 26 Och då började anden rycka och slita i mannen och for ut ur honom med ett våldsamt skrik. 27 Människorna i synagogan blev alldeles förskräckta och började diskutera med varandra och fråga: ”Vad är det här för en ny lära? Vilken makt! Till och med de onda andarna lyder hans order!” 28 Och ryktet om honom spred sig som en löpeld genom hela Galileen.

Jesus var ingen mespropp. Han gjorde det som behövdes och när Han mötte motstånd så talade han till motståndet och befallde det att ge sig iväg. Det tycker jag är häftigt!

Hur många av oss talar till motståndet? Jag har hört människor beklaga sig och gnälla, klaga och sura när motstånd finns. Men jag har sällan hört någon som talar till omständigheterna. Nu kan det ju i och för sig bero på att det inte finns någon som skulle vilja att någon såg dem göra det.

Det kanske finns massor av människor som talar till omständigheter och svårigheter i skydd av hemmets fyra väggar ... det kanske finns smygkristna som inte vill visa det så offentligt.

Å andra sidan så kommer inte omvärlden att få uppleva den storhet och godhet som Gud förmår ge människor. Det är framför allt för deras skull som vi får makt från Gud att röja undan hinder och bereda väg fram till nådens tron för var och en som vill komma nära Jesus.

Nu menar jag verkligen inte att vi ska bete oss konstigt eller att vi ska leva i någon sorts förnekelse. Det är inte alls vad jag förespråkar. Jag är en jordnära människa som har barn att vårda mig om. Jag menar bara att det finns gånger då vi ska öppna våra munnar och säga ifrån. Om vi ska säga något om svårigheter och problem så ska det vara i positiv bemärkelse att vi gör något åt det genom ord och handling.