3 Men när Judas, som hade förrått honom, såg att man dömt Jesus till döden ångrade han sig. Och han gick tillbaka till översteprästerna och folkets ledare med de 30 silvermynten. 4 ”Jag har syndat”, sa han, ”för jag har förrått en oskyldig människa.””Jaha, och vad har det med oss att göra?” svarade de. ”Det är väl ditt problem.” 5 Då slängde Judas pengarna på golvet i templet och gick bort därifrån och hängde sig. 6 Men översteprästerna samlade ihop pengarna och sa: ”Vi kan inte lägga dem i offerkistan, eftersom Moses lag förbjuder oss att ta emot pengar som betalats för ett mord.” 7 Så efter en del diskussion bestämde man sig istället för att köpa Krukmakaråkern, som sedan användes som gravplats för främlingar som dog i Jerusalem. 8 Det är därför denna åker fortfarande kallas ’Blodsåkern’. 9 Och genom detta blev det verklighet som Gud förutsagt genom profeten Jeremia: ”De tog de 30 silvermynten, det pris som han värderats till av Israels folk, 10 och köpte en åker av krukmakarna, precis som Herren befallt mig.”

Jag skriver inte om några trevliga och socialt accepterade saker i dessa dagar. Det beror på att de bibelställen jag skriver om visar människans sämsta sidor.

Judas drevs av snikenhet och en känsla av att vara viktig. För dessa 30 silvermynt bedrog han Jesus och förrådde Honom. Han var kassör i gänget av lärjungar och hade ett öga för pengar. När han blev erbjuden silvermynten kunde han inte säga nej.

Hur många av oss blir frestade om vi får tillräckligt mycket pengar? Hur många skulle göra sådant som strider mot den inre övertygelsen för pengar? Det finns ett talesätt som lyder: Allt och alla går att köpa till det rätta priset. Kan man köpa dig?

Det går aldrig bra för dem som väljer pengar över den inre övertygelsen. Judas gick slutligen och hängde sig. Han förstod att han begått ett enormt misstag. De som bär på blodiga och hemska hemligheter mår aldrig bra. Det förförljer dem tills de får erkänna eller tills de får upprättelse på ett sätt eller ett annat.

Det är tungt att bära svek och synd. När ryggen kröks och smärtan blir stor är det hög tid att bekänna sina synder och be om nåd och barmhärtighet. Ibland går det inte att ställa allt till rätta. Det går inte att göra vissa ogjorda. Men det finns alltid vägar att sona sitt brott.

Ibland kan det vara något vi själva lägger på oss och det lyfter Gud av omedelbart. Ibland är det istället en verklig synd och den kan vi få förlåtelse för om vi är villiga att vända om. Sedan finns det svårare saker och där kan det till och med hända att vi behöver avtjäna ett straff men det är värt det.

Sedan vi sonat vårt brott så finns sinnesfrid. Ibland kan det hända att vi till och med blir benådade i en rättssal. Det finns inga garantier, men det finns frihet i Jesus Kristus.