35-36 Fram emot kvällen kom lärjungarna till honom och sa: Det blir snart mörkt. Skicka därför iväg folket till byarna och gårdarna här i närheten så att de kan köpa mat, för det finns inget att äta här i ödemarken.

 37 Men Jesus sa: Ni själva kan väl ge dem mat.Hur då? frågade lärjungarna. Det skulle kosta en förmögenhet att köpa mat till allihop.

 38Hur mycket mat har vi? frågade han. Gå och ta reda på det.När de kom tillbaka rapporterade de att det fanns fem bröd och två fiskar.

 39-40 Jesus bad dem då att säga till människorna att sätta sig ner i det gröna gräset i grupper, en del på femtio och en del på hundra.

 41 Han tog sedan de fem bröden och de två fiskarna och såg upp mot himlen och tackade Gud. Sedan bröt han bröden i bitar och gav varje lärjunge lite bröd och fisk, som de skulle ge vidare till folket.

 42 Och alla åt och blev mätta.

 43-44 Omkring fem tusen män var med vid denna måltid, och efteråt samlade man upp tolv korgar med rester, både bröd och fisk.

Det är mäktigt att tänka sig hur många människor som blev mätta på den minimala kosten. Det var 5000 män och säkert lika många kvinnor och dubbelt så många barn och ändå blev det tolv korgar över att samla in.

Det räknas verkligen som ett matunder. Ibland kan det kännas som om vi inte har tillräckligt själva, men även om vi bjuder andra på mat och annat så kommer det ändå att räcka till för oss. Det beror på att det finns ett mått av mirakel i vardagen. Det är endast de människor som levt på gränsen och som fått se dessa mirakel i funktion som kan förstå vidden av det Gud gjort.

Tillåt dig att gå på vattnet när det verkar som om du inte ens har tillräckligt åt dig själv - ge också åt någon annan. Du kommer inte att bli utan.