18 När han sa detta kom föreståndaren för synagogan på platsen och föll ner framför honom. Min lilla dotter har just dött, sa han. Kom och lägg händerna på henne så får hon liv igen.

 19 Medan Jesus och lärjungarna var på väg till hans hus kom

 20 en kvinna, som under tolv år lidit av svåra blödningar. Hon närmade sig Jesus bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel,

 21 för hon tänkte att om hon bara rörde vid honom så skulle hon bli frisk.

 22 Då vände Jesus sig om och fick se henne: Min dotter, sa han, var inte orolig! Din tro har botat dig. Och från det ögonblicket var kvinnan frisk.

 23 När Jesus kom fram till synagogföreståndarens hus och mötte alla människor som klagade högljutt och hörde deras begravningsmusik,

 24 sa han: Gå ut härifrån. Flickan är inte död. Hon sover bara. Då hånlog alla åt honom.

 25 När folket till slut hade gått ut gick Jesus in i rummet där flickan låg. Han tog henne i handen, och hon reste sig upp och var helt frisk.

 26 Berättelsen om det fantastiska som hade hänt spred sig som en löpeld i hela området där omkring.

Jag har ofta tänkt på alla under som Jesus gjorde. Han var kärleksfull mot alla som var sjuka och som hade det svårt på olika sätt. Han SÅG människor och brydde sig om alla som kom till honom och sökte hjälp.

I detta fall så sökte inte ens kvinnan hjälp utan hon hade tro för att hon bara behövde komma tillräckligt nära för att röra vid en del av hans kläder. Innan en människa gör så behöver det finnas enormt med tro för det. En kvinna fick inte röra vid en man. En kvinna fick inte vara bland folk om hon blödde - då räknades hon som oren och skulle hålla sig för sig själv.

Just därför blir det så imponerande att hon trotsade allt det och då kände Jesus hur kraft utgick från honom och så talar han till kvinnan att hennes tro botat henne och så var hon frisk. Djupt rörande!

Sedan gick han till den lilla flickan som var död och utstod människornas hån för att gå in och uppväcka henne från det döda.

Jag blir imponerad och vill se dessa under i verkligheten idag. Må Gud ge varje kristen människa vishet och förmåga att följa Hans maning så att Guds rike kan utbredas på jorden!

14 En dag kom Johannes döparens lärjungar till Jesus och frågade honom: Varför fastar inte dina lärjungar som vi och fariseerna gör?

 15 Ska bröllopsgästerna sörja och vara utan mat medan brudgummen är hos dem? frågade Jesus. Den dag kommer när jag inte längre är här. Då kommer de att ha gott om tid att fasta.

 16 Ingen lagar ett gammalt klädesplagg genom att sätta på ett stycke nytt tyg, för det nya tyget kommer att krympa och göra hålet ännu större.

 17 Och inte heller är det någon som häller nytt vin i gamla vinsäckar, för när vinet jäser så spricker säckarna och vinet rinner ut. Nej, nytt vin lagrar man i nya vinsäckar, för då har man båda delarna i behåll.

Allt har sin tid. Vi tittar lite för mycket på varandra och försöker få allt att bli så rättvist och så likformigt som möjligt, men det kommer inte att ske i den här världen. Under tiden som vi kan vara tillsammans med Jesus, medan det finns tid och utrymme för det, så behöver vi passa på att få så mycket vi kan av Honom.

Det kommer att komma andra tider då vi behöver leva på det vi tillägnat oss tidigare. Något kan hända i livet, något oförutsett. Då är det bra om vi har en reserv som vi kan ösa ur under tiden som det är torka i landet. När vi tycker att livet är torrt och tråkigt så finns ändå den ström av levande vatten inom oss som bubblar upp och håller oss vid liv tills regntiden kommer igen.

Här talar Jesus också till oss om att det inte kommer att se ut som det gjort tidigare. En ny tid kräver nya mönster och nya grepp. Vi behöver hänga med i förändringar och se till att vi är i fas med det som händer. För att vi ska kunna vara det, ska vi se framåt och tillåta Gud att forma oss efter sin avbild.

Gud är ingen kopieringsmaskin. Han har gjort unika människor och varje ört, träd, djur, buske, sten osv. är helt unik. Han skapar också tider och stunder som vi behöver hänga med i för att vi ska få frihet och möjlighet att verka på det mest effektiva sättet. Det är av kärlek Han låter oss utvecklas och formas till den speciella roll och funktion vi ska ha.

Ingen människa mår bra av att få lov att gå och dra omkring planlöst. Vi vill alla vara nyttiga och till tjänst för någon. Det är nedlagt i oss från början då Gud la ner evigheten i våra hjärtan. Det är Gudomligt att arbeta och välsigna andra. Det är först i det som vi mår riktigt bra.

Fasta kan vi göra på olika sätt. Det är framför allt för att komma närmre Gud vi väljer att fasta. Det finns olika sätt att få mer tid med Gud. Tevefasta, godisfasta, eller vad det nu kan vara som gör att du inte har den tid du känner att du skulle vilja ha att ge till Gud.

Att fasta från någon måltid eller någon dag är också ett sätt att avskilja sig bara vi gör det inför Gud och inte inför människor så är det upp till oss hur vi väljer att nalkas Gud. När vi kommer in i Guds närhet så finns det enormt mycket som Han kan göra i oss och genom oss. Det kommer att bli välsignade tider framöver!

9 När Jesus gick vidare därifrån fick han se en skatteindrivare, Matteus, sitta utanför tullhuset. Kom och följ med mig, sa Jesus till honom, och Matteus reste sig och följde med Jesus.

 10 När Jesus och hans lärjungar senare åt middag i Matteus hem fanns det bland gästerna många av hans kolleger men även en del annat ökänt folk.

 11 Fariseerna var upprörda: Hur kommer det sig att er lärare umgås med sådant slödder? frågade de lärjungarna.Jesus hörde det och svarade:

 12 Därför att de som är friska inte behöver någon läkare! Det är de sjuka som behöver det!

 13 Sedan tillade han: Gå härifrån och försök förstå vad Gud menar när han säger: 'Det är inte era offer och era gåvor som jag bryr mig om, utan att ni visar medlidande.' Min uppgift här på jorden är att föra syndare tillbaka till Gud, inte att ta mig an dem som redan känner honom.

Detta är en av de mest fantastiska ställen i bibeln. Jesus tar tag i fördomarna och ruskar om de människor som anser sig vara viktigare och överlägsna andra. Egentligen handlar det om att alla människor behöver Jesus. Det intressanta är att de människor han pratar med i denna passage inte anser sig behöva det.

Jesus är ganska tuff när han säger åt dem att gå därifrån och lära sig att visa medlidande. Just medkänsla, medlidande är viktigare för Jesus än det är att offra och ge gåvor. Sannolikt kände de sig rätt kränkta av behandlingen för att de var förblindade av de egna uppfattningarna.

Egentligen säger Jesus att människor är viktigare än allt annat. Stå inte i vägen för människorna. Visa dem medlidande. Se till att ni hjälper alla som behöver det. Gör det med vetskapen om att de är älskade och värdefulla.

Jesus valde alla olika sorters människor till sina lärjungar. Det är fantastiskt att det också fanns en skatteindrivare med bland de övriga och att han också följde Jesus lika självklart som alla andra. Det finns hopp för alla människor oavsett vad de har med sig i ryggsäcken eller vilka laster de dras med.

Jag är övertygad om att Gud plockar av oss våra ryggsäckar innan vi går in i evigheten tillsammans med Jesus. De sår och de bördor som den här världen har lagt på oss kommer inte att vara med oss i himlen. De tillhör fienden och får stanna hos honom. Men våra själar och vårt innersta kommer att få tillhöra Gud om vi bekänner oss till honom.

1 Sedan steg Jesus i en båt och for över till sin hemstad Kafarnaum.

 2 Det dröjde inte länge förrän några män kom till honom med en förlamad pojke som låg på en bår. När Jesus såg deras tro sa han till den sjuke pojken: Var inte ledsen, min vän. Jag har förlåtit dina synder!

 3 Hädelse! Den mannen gör sig själv till Gud! sa några av de religiösa ledarna till varandra.

 4 Jesus visste vad de tänkte och frågade dem: Varför tänker ni onda tankar?

 5 Vilket är lättast att göra? Förlåta honom hans synder eller att bota honom? Sedan vände han sig till den förlamade pojken och sa:

 6 Men för att bevisa att Människosonen har makt att förlåta synder här på jorden, säger jag till dig: Stå upp, ta din bår och gå hem!

 7 Och pojken reste sig upp och skyndade sig hem.

 8 När folket såg vad som hade hänt blev de först förskräckta, sedan började de att lovprisa Gud för att han gett en sådan makt till en människa!

 Det måste ha varit väldigt förvirrande för människor att se under och mirakler ske. De ledare som här tänkte ont om Jesus blev genomskådade samtidigt som Gud bevisade att Jesu ord hade kraft. Det är otroligt mäktigt att tänka sig hur det skulle ha varit.

Det finns tillfällen i historien då det skulle ha varit väldigt intressant att få kika in och se människors reaktioner och höra deras diskussioner. Detta är en av dessa tillfällen. De religiösa, precis som religiositet idag, fördömde allt de inte förstod. Hela deras uppsyn skvallrade med all säkerhet om hur de upplevde Jesus ord. Ändå bevisar Jesus att orden var kraftfulla och verksamma.

Idag är det goda nyheter för oss. Vi vet att Guds ord är levande och verksamma. Dessutom vet vi att det finns saker som inte är bundna av naturlagar och som inte kan påverkas av de som inte har fått förståelsen för det ännu. Vi har en frihet att göra gott när som helst, på det sätt vi känner är rätt och efter vårt mått av tro och uppenbarelse.

Vi kan ha tillräckligt mycket generositet att vi inte dömer andra. Deras övertygelse kan vara nog så viktig som min. Deras väg kan vara lika bra som min. Om de frågar efter min åsikt behöver jag vara noga med att inte tala om för dem vad de ska göra. Jag kan däremot förklara vad jag skulle ha gjort i den situationen om jag har uppenbarelse över det.

Svaren finns i varje människas eget djup. De flesta formulerar frågor som ska ge svar på sådant de redan känner inom sig. Gud har lagt ner en del av evigheten i varje människas hjärta. Det gör att vi känner igen sanningen när vi hör den och känner igen det som är sant när vi ser det.

Därför kan vi också uppleva hur Gud talar sin sanning till oss genom bibelordet och formar våra liv i enlighet med det som kommer att hjälpa oss och ge oss mest tillfredsställelse i livet. Det betyder inte att dessa omvandlingar är lätta. De är definitivt inte lätta alls, men de är värda att brottas med för att få se resultatet i våra egna liv.

Jesus har förmågan att förlåta synder. För den som går omkring med en tung skuldbörda är detta goda nyheter. För den som har iklätt sig skammen är det också en viktig funktion. Men utöver detta så har Jesus förmågan att hela, bota, läka ut och skapa nytt. Var och en har ett intresse av att få något inom oss upprättat och få kroppen att komma i balans.

Oavsett problemet vi har kan vi komma till Jesus och se hur vi blir omhändertagna, omslutna av kärlek och upprättade till ande, kropp och själ. Det jublar inom mig vid tanken på det och vid tanken på allt Gud redan har gjort i mitt liv. Med full förtröstan på att Gud kommer att fullborda det han påbörjat går jag vidare på livets väg tillsammans med Honom och lär mig något för var dag som går!

28 När Jesus och hans lärjungar hade kommit över till andra sidan sjön, till gadarenernas område, kom två män som var besatta av onda andar emot dem. De bodde på gravplatsen och var så våldsamma att ingen vågade gå igenom hela det området.

 29 De började ropa till Jesus: Vad vill du oss, Guds Son? Du har ingen rätt att plåga oss än.

 30 En svinhjord gick och betade ett stycke därifrån,

 31 och andarna tiggde och bad: Om du driver ut oss, så skicka då åtminstone in oss i den där svinhjorden.

 32 Jesus sa till dem: Som ni vill, ge er iväg!Och de lämnade männen och for in i svinen, och hela hjorden rusade över klippkanten och drunknade i sjön.

 33 Då flydde herdarna till närmaste stad och berättade där om vad som hänt.

 34 Och hela befolkningen kom springande för att få se Jesus, och de bad honom gå därifrån och lämna dem ifred.

Det är en mäktigt vardagshändelse vi får vara med och höra om. Jesus väljer att sätta männen fria och skickar andarna in i svinen. Svinen blev så chockade att de sprang ut över klippkanten och ner i vattnet. De drunknade men männen blev fria.

Jag har, liksom många andra, vänt och vridit på den berättelsen för att den kan ses från många olika håll och vinklar. Svinen offrades men människorna sattes fria. Ändå blev människorna så rädda för det som hände att de inte ville att Jesus skulle vara kvar i trakterna.

Jag kan förstå om Svinbonden blev besviken för hela hjorden gick åt på en eftermiddag, men de övriga borde väl  ha blivit glada över männens befrielse? Eller? Skulle inte människoliv vara viktigare än aldrig så många grisar?

Det är nästan ännu värre idag. Jag läste om hur en mamma vägrade att göra sig av med hunden trots att barnet var dödligt allergisk mot hundar, för att hunden varit med henne från början. Vad är viktigast i livet? Var ligger vår prioritering?

Jag är en väldig djurvän och vill aldrig se att djur far illa så jag skulle säkerligen ha sett till att min hund hade fått ett riktigt gott hem, men det skulle inte vara tal på att ha hunden kvar om mina barn skulle må dåligt av den. Hur skulle vi kunna bete oss så mot vårt eget kött och blod?

Männen blev fria! Det skulle ha varit jubel i staden. Istället drev de iväg Jesus. Förlåt dem Fader de vet inte vad de gör.

Vet vi bättre idag?

23 Sedan steg han i en båt och for över sjön tillsammans med lärjungarna.

 24 Plötsligt blåste en fruktansvärd storm upp med vågor högre än båten. Men Jesus sov.

 25 Då gick lärjungarna fram till honom och väckte honom och började ropa: Herre, hjälp oss! Vi sjunker.

 26 Men Jesus svarade: Varför är ni så rädda? Och varför har ni så svårt att tro? Sedan reste han sig upp och tillrättavisade vinden och vågorna, och stormen avtog och allt blev lugnt.

 27 Lärjungarna blev alldeles häpna. Vem är han, sa de till varandra, eftersom till och med vindarna och sjön lyder honom?

Jag kan tä'nka mig oron hos lärjungarna i båten då de försöker att överleva stormen. De undrade säkert hur det kunde komma sig att Jesus lugnt låg kvar och sov, när det så uppenbart var stora problem för dem. Jag kan tänka mig funderingar i stil med: Han måste sova bra hårt för att inte vakna av det här!

Men utav min egen erfarenhet så kan Gud komma in och stilla stormen åt oss precis som Jesus gjorde här när lärjungarna väckte honom. Han reser sig upp och förebrår dem en del för att de inte har mognat tillräckligt för att ha tro för vågornas stillande själva. Sedan gör han verket inför deras ögon och bygger upp den tron inom dem.

Om vi får se att det kan göras så kommer vi själva också att klara av det i framtiden. Det är möjligt byggs in i oss och då blir det också möjligt. Gud är suverän på att visa oss hur det omöjliga blir möjligt, bara vi tittar i rätt riktning och gör det som krävs från vår sida. Från hans sida är allt redan klart.

Andra gånger har jag upplevt hur Gud stillar oss mitt i stormen istället. Då är det mindre viktigt att stormen stillas. Den kanske till och med är nödvändig för att blåsa bort en del skräp och torra döda löv. Då lugnar han oss så att vi står ut med att det stormar runt omkring.

Om Gud är för oss, vem kan då vara emot oss? Om Gud fyller oss med Sin frid så spelar det ingen roll om stormen stillas eller om vi blir stillade mitt i alltihop. Friden lägger sig inom oss och vi får en visshet om att allt kommer att bli okej. Det finns ingen skönare känsla!

Dessutom byggs den tro som vi alltid behöver få en större portion av!

18 När Jesus såg att det samlades mer och mer folk bad han lärjungarna att göra sig beredda att fara över till andra sidan sjön.

 19 Då sa en av de judiska religiösa ledarna till honom: Mästare, jag vill följa dig vart du än går!

 20 Jesus svarade: Rävarna har lyor och fåglarna har bon, men Människosonen har ingen plats där han kan vila ut.

 21 En annan av hans efterföljare sa: Herre, jag vill gärna följa dig, men låt mig först gå hem och begrava min far.

 22 Jesus svarade honom: Följ mig och låt dem som lever utan Gud begrava sina döda.

Tiden var knapp. Jesus hade inte tid att tjafsa med människor. De raka men lite kryptiska svaren han ger är något som många har funderat på och flera olika tolkningar har uppkommit. Jag skriver bara som jag själv ser på saken och så får alla andra tänka själva och se till att de inte ersätter sitt eget goda omdöme med mitt.

Jesus vill tala om för alla de som går omkring med stora ord och en hög bekännelse att det inte är lätt att följa honom. Det är inte glamoröst eller häftigt att vara på vandring med människosonen. Om andra skulle bli efterföljare så skulle de vara tvungna att acceptera de knepiga förhållanden som de inte ens kunde föreställa sig.

Efter varje anföring så blev mängder av människor helade, upprättade och fyllda av respekt. De gick omkring och basunerade ut att Jesus gjorde under och andra gick och förtalade honom. Det fanns inte tid att vänta på människor som tyckte att något annat var viktigare än det som låg framför dem just då.

Jesus har aldrig predikat att vara ohyfsade mot sina föräldrar. Du ska ära din fader och din moder på det att de må gå dig väl och du må länge leva i ditt land - står det i de tio Guds bud. Om jag inte missminner mig så är detta det fjärde budet. Det ligger direkt efter de tre buden om att älska Gud över allt annat.

Därför handlade det inte om något annat än att det var lite bråttom och därför kostade det att följa Jesus. Då undrar jag vilket pris vi har betalat för att följa Honom? Har vi gett något av värde, offrat något, valt att göra upp med något? Har vi funnit något genom att välja annorlunda? Har vi valt att sätta vår tro framför allt annat i livet?

I vår kultur är det knepigt men många tror att de bara ska vara kristna på söndagar. Alla andra dagar under veckan kan de bete sig precis hur som helst och den sjunde då ska man vara kristen. Det kan inte vara längre från sanningen.

Kristendom är en livsstil. Den väljer man på samma sätt som vi andas. Om vi är kristna så är vi det dag och natt alla dagar alla tider alla stunder under året. Det är ingen skillnad om det är vardag eller söndag, Gud kommer först. Mina samtal med Gud är väldigt viktiga för mig.

Jag ber inte så där organiserat som många gör utan jag småpratar istället med Gud nästan hela dagarna. Om jag inte förstår något så frågar jag om det. Om jag behöver hjälp med något så ber jag om det, om jag behöver vishet - och det behöver jag ofta - så ställer jag mig inför Gud och ber om vishet.

Det vet jag att jag alltid får, för Gud nekar inte någon vishet och han visar inte bort den som har ett ödmjukt och förkrossat hjärta. Det spelar ingen roll vem det är eller vad vi har gjort. Gud tar emot oss med stor kärlek och omsorg. Han vet och Han älskar oss som vi är.

God fortsättning på dagen!

14 När Jesus sedan kom hem till Petrus låg Petrus svärmor till sängs med hög feber.

 15 Men så snart Jesus rörde vid hennes hand försvann febern, och hon steg upp och började laga mat till dem.

 16 Samma kväll förde man flera andebesatta människor till Jesus. Och han drev ut de onda andarna med ett enda ord, och alla de sjuka blev botade.

 17  Så uppfylldes Jesajas profetia: Han tog våra sjukdomar och han bar våra lidanden.

Jag blir imponerad över alla människor som Jesus hjälpte så påtagligt under sin tid på jorden. Det Han gjorde var inga smågrejer och det som är ännu häftigare det är att det var omedelbara under som skedde.

När Jesus botade människor så blev de genast helade och Petrus svärmor steg genast upp och lagade mat till dem. De som var ansatta blev befriade och de sjuka blev botade.

På flera ställen i bibeln står det att Jesus fick medlidande med dem och att Han grät över tillståndet. Jag tänkte på hur många som är på det sättet idag. Har vi blivit förhärdade av all den nöd vi har runt oss, all den nöd vi utsätts för via teve och filmer, dator och dataspel? Är det för mycket av vardagsmat så att vi inte ens reagerar på smärtan hos andra?

Någonstans tror jag att vi behöver få tillbaka medlidande och empati för människor och se till att vi hjälper dem vi kan hjälpa. Umgås med dem vi känner att vi ska umgås med och se till att vi själva är äkta i allt vi gör och säger.

Det krävs en uppryckning för att människor ska bli helade och upprättade. Det krävs en tid då alla slumrande kristna och namnkristna drar sig närmre Gud och upplever Hans nöd för människorna, för de barn Han skapat och älskar även om de inte själva vet och förstår det.

Gud, förbarma dig över oss!