31 Sedan började han tala med dem om det lidande som väntade: De kommer att döma mig, sa han, både de äldste och översteprästerna och de religiösa ledarna. Till sist kommer de också att döda mig, men efter tre dagar ska jag återvända till livet.

 32 Så öppet talade han med dem om sin död. Då drog Petrus honom åt sidan och försökte få honom på andra tankar.

 33 Jesus vände sig då om och såg på sina lärjungar och sa sedan strängt till Petrus: Ge dig av, Satan! Du tänker som alla andra människor som inte förstår Guds vägar.

 34 Sedan ropade han på lärjungarna och bad dem och allt folket att komma.Om ni vill bli mina efterföljare och gå i mina spår, sa han till dem, så kan ni inte längre tänka på er själva, utan var och en av er måste vara villig och ta sitt kors på sig.

 35 För den som klamrar sig fast vid sitt eget liv kommer att förlora det. Bara den som ger upp sitt liv därför att han tror på mig och på mina ord kommer att få veta vad det verkligen innebär att leva.

Det var ju helt otroligt. Vem hade hört talas om att Guds son skulle kunna dödas? Skulle det inte vara en omöjlighet? Men ändå talade Jesus om sin förestående död. Han visste att det var den väg Han behövde gå för att bereda väg till Fadern åt oss.

Sedan att vi ska följa i Hans spår. Vad innebär det? Hur kan vi göra det Han gjorde? Innebär det att vi ska dö som Han? Troligtvis inte även om det hände i den första tiden att lärjungarna blev förföljda och dödade av icke troende.

Hur ger vi då upp vårt liv? Genom att leva under en våldsam och elak person hela livet? Nej, givetvis inte. Genom att leva fullt ut och välja att göra det rätta, välja att älska i en kärlekslös värld, välja att vara ett ljus i mörkret. Det finns inga krav på hur du ska vara eller vad du ska göra.

Var den du är. Stå för det du tror på. Älska så mycket du kan. Var ärlig och sann mot dig själv och andra. Gör gott. Det räcker!