41Jag ska sända ut mina änglar, och de ska rensa ut allt ont från Guds rike och allt som leder till synd.

 42De onda människorna ska de kasta i den brinnande ugnen. Där kommer man att gråta och skära tänder.

 43Men de rättfärdiga kommer att lysa som solen i sin Fars rike. Lyssna på vad jag säger!

Jag blir så glad över bibelställen som dessa. Jag ska förklara varför.

När jag tänker på kristna människors sätt att tänka så är det ofta med en blind övertygelse som de påstår att de måste tillrättavisa andra och få dem att förstå vad som är synd och inte. Kort sagt vill de agera Helig Ande. Men det jobbet är redan upptaget.

Här så gör Gud klart för oss att det är änglarnas jobb att utverka domen. Det är inte vi som ska döma, vi ska inte bestämma något om det som kommer i framtiden. Vi kommer att lysa som solen om vi är rättfärdiga. Det måste vara vårt mål och vår mening.

Jag brukar säga att vi är som speglar. Ju bättre putsade vi är, ju mer kan vi reflektera Jesus på ett trovärdigt sätt. Vi har inget eget sken, men när vi lär oss att reflektera den fullkomliga så lyser vi med rättfärdighet. Människor kan se det ljuset i oss och runt oss.

Dessutom vill de ha del av det vi har. Därför kan vi frimodigt gå överallt och veta att Jesus är det som människor ser. Som representanter för det himmelska fortsätter vi att helga oss för att vara värdiga och gör det av glatt hjärta.

Ju mer vi behöver ta itu med i våra liv, ju större planer kan vi vara säkra på att Gud har för oss. Var välsignad med frid i rikt mått!

36Sedan gick han in i huset och lämnade folkskaran utanför, men hans lärjungar bad honom förklara bilden om tistlarna och vetet.

 37Det ska jag göra, sa han. Det är jag som är lantbrukaren och jag sår den goda säden.

 38Åkern är världen, och säden representerar gudsrikets människor. Tistlarna är de människor som tillhör djävulen.

 39Fienden, som sådde tistlarna bland vetet, är djävulen. Skörden är tidens slut, och skördemännen är änglarna.

 40På samma sätt som tistlarna skiljs från vetet och bränns upp, så ska det vara vid tidens slut.

Jesus säger här att det är Han som sår ut oss i världen. Han säger att vi har en kamp att utkämpa mot dem som inte vill att den goda säden ska växa och därmed bli fler och större.

Skörden kommer att bli bärgad vid tidens slut och de som skördar bli änglar. Vid den tiden kommer allt i våra liv att prövas genom eld. Då får vi se om vi har substans i våra liv eller om de brinner upp som tistlarna.

Samtidigt som det finns en känsla av att allt är beslutat så är det inte sant. Vi kan påverka våra liv och vi kan välja idag om vi vill arbeta åt det goda eller det onda. Vi kan välja om vi vill förmera liv eller död.

När vi väljer livet så finns det välsignelser där som inte kan förklaras, endast upplevas. Den som väljer döden får också smaka på dess frukt. Vi får lov att använda vår fria vilja och det är förutsättningen för att vi ska kunna älska.

Kärlek kan inte tvingas fram. Den växer likt vetet och om vi inte tillåter tistlar att kväva kärleken så kommer den att kunna växa till oanade proportioner. Gud är kärlek och vi kan närma oss Honom med frimodighet.

Det står i bibeln att vi ska vara heliga så som Han är helig. Det är en stor beställning som vi endast kan närma oss genom en tillväxt i kärlek.

33 Han använde sig också av denna bild: Med himmelriket är det som när en kvinna bakar bröd. Hon tar en viss mängd mjöl och blandar samman det med lite jäst och arbetar sedan degen tills jästen helt har trängt igenom den.

 34-35 Jesus använde hela tiden dessa bilder när han talade till folket. Han talade faktiskt aldrig till dem utan att åtminstone ta med någon sådan liknelse, eftersom profeterna hade sagt: Jag ska tala i liknelser, jag ska förkunna hemligheter, gömda sedan tidens början.

Jesus talade i liknelser för att alla människor i alla tider skulle kunna förstå dem. Samtidigt förstår vi dem inte förrän vi är mogna att göra det. Hur häftigt är det på en skala från ett till tio?

Det finns däremot ingen värdering i det. Gud vet när vi är mogna att förstå en liknelse. Då har Han gett oss redskapen och helt plötsligt blir det helt tydligt för oss hur allt hänger ihop. Den uppenbarelsen är bland det häftigaste vi kan få vara med om under våra liv.

Vi kan gå omkring och ha en fråga inom oss. Vi kanske till och med uttrycker den, men det är inte alltid nödvändigt. Om vi är uppmärksamma så kommer svaret till oss på något sätt. Antingen genom andra människor, något vi läser eller hör, en sång, en predikan, media eller en inre röst.

På något sätt kommer vi att få uppenbarelse och då blir allt helt klart och tydligt för oss. Tacksamheten till Gud växer till sig och vi går mot nästa uppenbarelse med en större tillförsikt.

31-32Och här följer ännu en annan av hans bilder:Himmelriket är som ett litet senapsfrö som sås i en åker. Det är det minsta av alla frön. Men det blir störst bland kryddväxterna. Det lilla fröet växer snart upp till ett träd dit fåglarna kommer och finner skydd.

Det kan just hända att allt det minsta, det som ingen riktigt räknar med, kommer att bli det absolut största och mesta som funnits i världen. Det kan hända att det som inte märks och hörs utbreder riket mycket mer än det som väsnas och utbreder sig enormt.

Himmelriket är som senapsfröet. Det är så stort att vi inte riktigt kan förstå det. Med vårt begränsade sinne är himmelriket något avlägset och svårt att föreställa oss. Alla de olika vittnesbörd vi hört och läst har gjort att vi inte riktigt förstår hur det hör ihop och ändå vet vi att det är något fantastiskt.

När vår tro växer så blir himmelriket snart något vi kan gripa tag i och finna skydd genom. Det blir makalöst starkt att veta hur Gud håller oss i sina välsignade händer och hur Han hjälper oss vidare oavsett det som hänt och hur världen märker oss. Han vet vilka vi är.

Grip tag om himmelriket och se hur det växer och blir riktigt stort och mäktigt i ditt eget liv. Låt Gud uppenbara himmelriket för dig och låt vissheten växa i ditt inre så kan inget stjäla det från dig någonsin. Det är en dyrbar skatt som ingen kan ta ifrån dig.

 24 Detta är en annan bild som Jesus använde: Himmelriket kan liknas vid en åker i vilken en lantbrukare sådde god säd.

 25 Men en natt då han sov kom hans fiende och sådde tistlar bland vetet.

 26 När säden började växa, växte också tistlarna.

 27 Lantbrukarens män kom och berättade detta för honom: Herre, åkern som du sådde den goda säden på är full av tistlar!

 28 En fiende måste ha sått dem, förklarade han. Då frågade männen: Ska vi rycka upp tistlarna?

 29 Nej, svarade han, ni kommer att skada vetet om ni gör det.

 30 Låt båda två växa tillsammans tills det blir dags att skörda. Då ska jag säga till skördemännen att sortera bort tistlarna och bränna upp dem och sedan samla in vetet i ladan.

Gud låter alla människor hållas - onda och goda. Det finns mycket ondska i världen men den ondskan kommer inte att följa med till himmelriket. Det blir som om vi får klä av oss ryggsäcken med allt vad världen orsakat av problem och skador, synd och elände, samtidigt som vi lägger av oss kroppen som en klädnad och går in i evigheten.

Vår evighetsvandring påbörjas redan när vi tar emot Jesus som Herre i våra liv. Då påbörjas färden mot evigheten och det eviga livet. På många sätt kan det kännas knepigt att det går så bra för de människor som lever orättfärdigt och som skadar andra människor. Men matchen är inte slut ännu.

Vi ska inte avundas de människor som beter sig illa eller lurar till sig fördelar. Vi ska inte avundas dem som det ser ut att gå bra för trots att de inte har vår utgångspunkt. Gud har sista ordet och vad betyder alla pengar och anseende den dagen? Då kommer vi alla att få en rättvis behandling. En rättvis dom. Då kommer ingen att bli förvånad över det Gud säger - vi kommer alla att VETA att det är rätt.

På samma sätt känner alla människor igen sanningen när de hör den. Vi upplever sanningen när vi ser den och vi kan smaka på sanningen och märka att den smakar gott.

Tistlar och törnen är inte mysiga att känna på. Om vi smakar på dem så är det inte gott. Vi vet att skilja på rätt och fel, agnar och vete, säden och tistlarna. Gud kommer att låta det bli absolut bäst.

Vår uppgift är inte att rensa bort det som är konstigt eller fel. Istället är vår uppgift att göra så gott vi kan med de gåvor och fördelar vi blivit tilldelade så att vi fortsätter att kämpa den goda kampen utan att jämföra oss med andra. En dag kommer det att löna sig och under tiden så får vi ett gott och välsignat liv. Det kan inte bli bättre än så!

18 Här är förklaringen till berättelsen om lantbrukaren som sådde säd:

 19 Den hårda stigen, där en del av säden föll, liknar den människas hjärta, som hör de goda nyheterna om riket men inte tar dem på allvar. Och genast är djävulen där och plockar bort säden ur hjärtat.

 20 Den grunda, steniga marken är som den människas hjärta som hör budskapet och tar emot det med verklig glädje,

 21 men som inte har så mycket djup i sig att rötterna kan utvecklas. Efter en tid, då svårigheter eller förföljelser kommer, avtar entusiasmen och hon överger sin tro.

 22 Marken som var täckt av törnbuskar kan jämföras med en människa som hör budskapet, men låter vardagens bekymmer förkväva Guds ord. Hon gör mindre och mindre för Gud.

 23 Men den goda jorden liknar den människas hjärta, som lyssnar till budskapet och förstår det och går ut och för trettio, sextio eller till och med hundra andra in i Guds rike.

Hur har vi det i våra hjärtan? Finns det någon god jord där så att Guds ord, den levande säden, kan få fäste och börja gro? Finns det djup i våra hjärtan så att ett rotsystem kan växa och bli stabilt?

Ibland undrar jag om det inte finns så mycket elände att vi stänger av våra öron och ögon. Vi blir avtrubbade för att det inte finns något vi kan göra åt alla dessa människor som lider i tysthet. Jag blir illa berörd av barnhemsbarn som far illa i öststaterna tex. Men när det är ett helt slagfält med människor och massgravar så blir det för mycket att ta in.

När vi ser uteliggare hela tiden så blir vi avtrubbade på det området. När vi har narkomaner som hela tiden sitter på parkbänken vid torget så blir det en blind fläck för oss. Det är så vanligt att vi inte ens tänker på det.

Inget kan vara mer tragiskt än detta. Vi är kallade att möta behoven hos behovens barn. Om någon lider så lider Gud. Han är i blodsförbund med oss alla genom Jesu försoningsverk på korset. Om vi inte ser och förstår det, eller om vi känner att vi har blivit avtrubbade så kan vi be om en ny känslighet och vishet att hantera det.

10 Senare kom hans lärjungar och frågade: Varför använder du dig alltid av sådana här liknelser?

 11 Då förklarade han för dem: Det är bara ni som har fått gåvan att förstå min undervisning om himmelriket. Andra har inte fått den gåvan.

 12-13 Den som har ska få mer, sa han till dem, så att han kommer att äga mycket. Men de som inget äger, ska bli av med också det lilla de har. Det är därför som jag använder dessa berättelser, så att människor ska höra och se, men ändå inte förstå.

 14 Detta stämmer med Jesajas profetia: 'De hör, men förstår inte. De tittar på, men ser ändå inte!

 15 För deras hjärtan är hårda och likgiltiga, deras hörsel är avtrubbad, och de har slutit sina ögon.

 16 Därför ser de inte och hör inte. De förstår inte och vänder sig inte till Gud igen så att jag kan bota dem! Men ni kan känna er lyckliga för era ögon kan se, och era öron kan höra.

 17 Många profeter och rättfärdiga män har längtat efter att se vad ni har sett, och höra vad ni har hört, men inte fått det.

På många sätt är det fantastiskt att läsa detta. Från början så var jag förundrad över dessa ord som kommer från Jesus. Jag förstod dem inte och kände mig frågande över hur det skulle kunna vara sant. Med tiden har jag fått en förståelse, dels för att jag själv sett det, men också för att jag hört predikan och lyssnat mycket på andra.

När vi lyssnar till predikan eller andra människor så behöver vi pröva det som sägs. Det är vårt eget ansvar att pröva allt och endast behålla det goda. När vi gör det, så kommer vi att få riktiga godbitar från Gud.

Jesus pratar inte om att ta allt från människor som inget har. Dessa ord ska ställas i relation till det han sa precis före. Det handlar om att de människor som har fått tag på himmelrikets skatt kommer att få mer och mer medan de som inte vill öppna sina ögon eller öron inte har och inte heller får.

Den lilla tro de har på något annat kommer också att tas ifrån dem, för det är inte evigt. Men den som har förstånd därtill kan alltid vända sig till Gud och få tag på det eviga livet i Kristus som vi får genom att bekänna Jesus som Herre med vår mun samtidigt som vi tror i våra hjärtan att Gud uppväckt Jesus från döden.

Den som tar emot Jesus som Herre i sitt liv blir inte endast ett bönesvar, den blir också välsignad från den dagen och till tidens slut. Den får ett helt nytt liv, som inte är enkelt men värt att leva. Det är ett liv som ständigt förändras och förmeras tills den nya livsstilen är befäst och stadigt rotad.

 1 Senare samma dag gick Jesus hemifrån och ner till stranden,

 2-3 där en stor folkmassa snart samlades. Därför steg han i en båt och började undervisa från den, medan folket lyssnade på stranden. Han använde sig av många bilder, som till exempel denna:En lantbrukare gick ut på sina åkrar för att så.

 4 När han sådde föll en del av kornen på stigen bredvid, och fåglarna kom och åt upp dem.

 5 Och en del föll där marken var stenig och där det bara fanns tunt med jord. Plantorna växte snabbt i den grunda jorden,

 6 men i den heta solen torkade de och vissnade och dog, för de hade ytliga rötter.

 7 Andra korn föll bland törnbuskarna, och buskarna kvävde de ömtåliga stråna.

 8 Men en del föll i den goda jorden och gav trettio, sextio och till och med hundra gånger så mycket säd som han hade sått.

 9 Lägg märke till vad jag säger!

När vi går ut och startar upp ett arbete eller skapar relationer så kan det vara precis så här det ser ut. Alltid i början av en relation eller ett arbete så krävs det arbete för att komma nära andra eller för att komma igång med arbetet. Någonstans finns det utsäde som vi arbetar med att så ut i den situation vi befinner oss i.

En del av det vi sår ut kommer att hamna på stigen. Människor vill inte ha det vi erbjuder, vare sig det är en vara, tjänst eller vänskap. Så är det i livet. Alla tycker inte som vi, tänkere annorlunda och vill något helt annat. Förtal är då inte ovanligt och det gör att varje korn av säd blir uppätet och förstört.

Sedan finns det säd som kommer att hamna bland stenarna. Det är i en hård omgivning där det inte finns så gott om omsorg och näring. Så snart prövningar kommer och problem uppstår så finns det ingen uppbackning för vår vänskap eller för den vara eller tjänst vi erbjuder. Omgivningen är hård och ogästvänlig, kanske till och med föraktful eller hånfull. En kicksökande människa står inte kvar vid vår sida i snålblåst.

En del av vårt utsäde kommer att hamna bland törnen och tistlar. Dessa är så upptagna av sig själva och så fulla med sår att de inte kan välkomna en annan människa in i sina liv. De väljer att kväva relationen och därmed blir det svårt att ha ett professionellt eller en personlig relation till dessa människor.

Till sist är det visst utsäde som hamnar i den goda jorden. Dessa människor tar emot oss precis som vi är och de inser att vi är vanliga människor med vanliga fel och brister som kan umgås och ha trevligt utan att de varken tränger sig på eller suger ur. Det är människor som vi kan ha både professionella eller privata relationer till.