25 Jesus såg att folk nu kom springande från alla håll. Då tillrättavisade han den onde anden: Du döve och stumme ande, sa han, jag befaller dig att komma ut ur detta barn och aldrig mer fara in i honom!

 26 Anden skrek då vilt och började rycka och slita i pojken men for till sist ut ur honom. Pojken låg sedan som livlös på marken, och många mumlade: Han är död.

 27 Men Jesus tog honom i handen och hjälpte honom upp på fötterna och han reste sig upp.

 28 När Jesus efteråt kom inomhus och blev ensam med sina lärjungar, frågade de honom: Varför kunde inte vi driva ut den onde anden?

 29 Jesus svarade: Andar av det slaget kan bara drivas ut som svar på bön.

Det är få saker som är som de verkar vara. Vi är i egentlig mening oerhört älskade och viktiga i Guds ögon. Mycket mer värdefulla än vi själva kan uppleva det. Det finns inget som gör att vi behöver känna oss som maskar inför Gud - eländiga syndare. Ändå är det många som gör det.

Kanske är det en viktig ingrediens för att hitta fram till nåd och barmhärtighet på ett vettigt sätt. En möjlighet för oss att lära oss förstå hur andra kan känna det. Kanske är det bara ett resultat av att det fullkomliga möter det bristfälliga.

Hur som helst valde Jesus att ge oss alla redskap vi behöver. Med tiden växer en innerlig tacksamhet och glädje fram istället för det underlägsna och en visshet om att vara innesluten i Guds familj tar dess plats.

Det finns ingen i Guds familj som är överflödiga eller som inte ska finnas där. Det finns ingen som är utanför. Alla är lika viktiga vare sig de blivit frälsta helt nyligt eller varit det under hela sitt långa liv. Det spelar ingen roll. Varje människa är insatt i den perfekta tiden och varje människa är helt rätt i det sammanhang hon ingår i.

Sedan är det viktigt att vi hittar vidare på vår livsvandring och inte stannar vid graven, inte hindras av att vi inte lyckades utan att vi istället hittar vägar runt, över, under eller igenom alla svårigheter. Gud kommer att tala om varför när vi frågar Honom och Han kommer att berätta hur vi ska göra istället!